På senaste tiden har jag upptäckt att jag har mer och mer reverterat till min ungdoms hållning. Det vill säga jag har inte haft någon hållning över huvud taget. Det var inte föränn imorse när jag var på väg till skolan jag insåg varför.
Jag har en lite för kort sladd till mina hörlurar.

Tidigt 1900 tal bestämdes ens hållning av Ling-gymnastiska övningar, där grundpositionen var givakt. Eller varför inte dom klassiska bilderna med långa led unga kvinnor som strosar runt med en bok på huvudet.

Tidigt 2000 tal dikteras hur man står av sladden till en bekvämlighetspryl man har på sig varenda sekund man är utanför lägenheten. En man har enbart för att dränka ut alla hemska människor man kan springa in i på gatan.
Nu har jag en sladd som alla kan se, jag är inte tillgänglig (kanske skulle slöjda sig en "gone fishing" skylt man kan hänga runt halsen). Om du vill prata med mig hoppas jag du inser vilken ansträngning det är för mig att ta av hörlurarna, och vilken ynnest det är att jag ger dig en liten del av min ack så dyrbara tid.

* Take a newspaper.
* Take a pair of scissors.
* Choose an article as long as you are planning to make your poem.
* Cut out the article.
* Then cut out each of the words that make up this article and put them in a bag.
* Shake it gently.
* Then take out the scraps one after the other in the order in which they left the bag.
* Copy conscientiously.
* The poem will be like you.
* And here you are a writer, infinitely original and endowed with a sensibility that is charming though beyond the understanding of the vulgar.

-Tristan Tzara


Jag saknar dadaistiskt nonsens idag. Jag vill leka med ord.

07:20 larm ett och två börjar skrika, förstår inte varför världen är så grym.
07:23 ställt om larmen till klockan 8.
08:22 kom i alla fall ihåg att sätta på mig skorna. Ut genom dörrn!
08:30 "Vad lite folk det ser ut att vara här, nejmen kan det vara idag vi inte hade någon lektion?"
08:34 Svärande på väg hem.

Note to self; håll för guds skull lite koll, inte kosher att snubbla till skolan halv 9 när du börjar halv 3.

Jag verkar ha glömt bort att skriva lite, det skulle ju inte vara så. Däremot har jag planerat saker, ett par nya projekt som jag verkligen hoppas kommer igång snart. I alla fall ett av dom kommer publiceras online till att börja med, så att folk faktiskt kan se att jag gör något (nu det är en läskig tanke, är det inte? brr)

Nu tänker jag istället på idioter som förväntar sig att man jobbar gratis. Ingen tid för skrivande blev det heller, men vi har lyckats rätt bra med att nöta ut en kortlek. 40 timmars arbete på 3 dar, nu ska jag bada i ister.

Jag funderar mycket på dekadens och ungdomens glada romantiserande av alkoholbruk. Läste just ut Fear and loathing in Las Vegas. Fått tag på ett relativt värdelöst småjobb nu efter nyår i ett par dagar med massa dötid för skrivande. Så jag har en tämligen bra känsla för vad som kan komma ut ur det här. Gonzo fo' life, etc


Och visstja, gott nytt år och allt sånt där.

Jag skulle vilja presentera någon, det är inte helt utstakat vem han är. Men det här är vad han har att säga om sig själv.


”Jag kommer från en lång rad idioter, det är ett mirakel att jag ens är här idag. För varje generation måste ju ha kommit på hur man fortplantar sig först och främst, jag föreställer mig att det måste ha varit ett ganska omständigt projekt. Det här är inga nyheter för någon som har träffat mig, det vet ju du. Men det är först rätt nyligen jag har insett att jag förmodligen också är en idiot.
Å andra sidan, vem vill tänka så om sig själv? Är det inte meningen att vi alla ska vara huvudkaraktärer i vår egna romantiska komedi. Där vi till slut hittar någon som man ibland känner något för. Och utöver det, någon som står ut med ens neurotiska påhitt om gud vet vad. Jag har bara lite svårt att se nyttan med det. Så att vi kan styra upp fler idioter som kan ta upp platsen vi lämnar efter oss? Kanske mina teoretiska barn kommer att kunna bryta cirkeln av puckon. Är det den förhoppningen som har fört släkten framåt?”

när jag trillar in i stasiskammaren och blir frusen i tiden i tre miljoner år kommer det vara just min gamla köttbullsmacka som evolverar till den nya härskarrasen

Ok, så hela planen med att faktiskt sätta igång och skriva något vettigt när skolan tog slut har inte riktigt tagit flykt än. Däremot har jag spenderat några timmar med att skriva i configfilerna i Quake. Det får räknas som något antar jag.

Därför fortsätter postandet av gamla saker som ni får stå ut med en stund till.

Från 1:50 och framåt är en ganska bra redogörelse för min dag.

Det ser ut som att jag fixade mina (modifierade) mål för skolan i år. Det enda som krävdes var att inte sova på en vecka nu på slutet, vem hade kunnat ana att man kunde läsa in 100 poäng svenska över en dag? Att det ens gick måste rubriceras som det största skämtet i år tror jag.

Nu kanske jag äntligen kan få tid att faktiskt skriva någonting nytt att lägga upp här och sluta återvinna gamla saker bara för att ha någonting att posta.
Jag har börjat fundera lite på att "recensera" lite böcker här, det kanske skulle kunna vara ett skojj sidoprojekt. Isåfall kommer jag börja med Thérèse Raquin, perfekt med lite ångest så här till jul.

Jag har just testat google wave för första gången på riktigt. 4 gamla vänner som ska uppdatera varandra högt och lågt, jag har lite svårt att beskriva upplevelsen. "Clusterfuck" är nog det närmaste jag kommer.

Eftersökes: en förklaring till varför evolutionen bestämde sig för att män och mormödrar ska ha skägg. Det är inte så att jag klagar, men det känns som att det borde finnas en anledning någonstans. Människans version av påfågelfjädrar? Varför får då skägglösa män föra sina gener vidare?

sista mannen på jorden står och rotar i min garderob
jag frågar om han försöker stjäla något
han skakar på huvudet och tar på sig min favoritskjorta
den sitter bättre på honom

en politiker kom fram till mig på gatan igår
han ville veta om jag hade ett manifest
han tyckte att alla människor behövde ett
jag frågade om han var dum i huvet